Känslan i frökenhjärtat när eleven frågar - Caroline, hur skriver man "jag har lärt mig att läsa?". Den känslan!

Att få eleverna att känna att de kan. Att de verkligen ÄR läsare. Det tror jag är superviktigt! Just idag, kunde min elev läsa. Han kunde verligen det. Trots att han inte kan alla bokstäver än  och trots att det tar en halv minut eller en hel att läsa ordet elefant. För känslan i honom när han kom på vad det stod. Den känslan, den kommer han nu att vilja ha varje dag. Tror jag!

Hos oss uleverna utvärderar veckan skriftligt varje fredag, i sin loggbok. Ytterigre ett skrivtillfälle men också ett tillfälle för reflektion. Vi lärare kan hjälpa eleverna att utvärdera genom hjälpfrågor på tavlan att utgå från när de skriver löptext t.ex:

* Vad har du arbetat med i veckan?

* Vad har du lärt dig?

* Vilka jobbade du bra tillsammans med?

* Vad är du mest nöjd med?

* Vad ska du tänka på nästa vecka?

Om man har samma frågor många gånger svarar många elever slentrianmässigt ( en liten erfarenhet jag gjort;) så därför kan man variera hjälpfrågorna lite även om man inte byter ut alla varje vecka.

I ettan kan de flesta elever inte skriva någon löptext. Där har vi utvärderat olika saker olika veckor. De får alltid rita en bild och komplettera med text (ca en mening).

Den här veckan har de ritat och skrivit om:

* En sak du lärt dig under veckan!

Då får eleverna först räcka upp handen och berätta om allt de kommer ihåg från veckan för att ge varandra input. Annars blir det lätt att de kommer ihåg något från just idag:)

Den här veckan är det tidningsvecka i Sverige. Då jobbar nog många skolor med tidningen, som vi!

Hos oss får varje elev en egen tidning varje dag den här veckan och sedan arbatar vi med den på olika sätt i olika grupper och ämnen!

Här kan du få tips för ditt tidningarbete:

http://www.mediekompass.se/lektionstips/tidningsveckan/

Perfekt!

Idag har vi gått igenom tidningen och vad som finns i den. Vad finns det för avdelningar? Vad står det under bilderna? Vad är en rubrik? Varför finns det en rubrik? Vad är det på framsidan? Vad är reklam? Hur hittar man i TV-tablån? mm

Ettorna har klippt ut bilder och skrivit egna nyheter i sina skrivböcker. De har också klippt ut alla ord de kunde hitta som de kunde läsa. Några hann också skriva ett hemligt meddelande till mig med urklippta bokstäver. Det var väldigt spännande!

En bra start på veckan.

/Caroline

Vi har haft gosedjurens dag i förskoleklassen och ettan. Oj så mysigt! Barnen blir så till sig, när de får visa och berätta om sig själva!

En vecka innan fick de veta att gosedjuren skulle få komma på besök till skolan. De behövde fundera över vad gosedjuren hette, hur länge de hade haft sitt gosedjur och vem de hade fått det av. 

På skolan fick de beräta om sina djur för de andra barnen och sedan skrev de och ritade i sina finböcker som följer dem från förskoleklass till år 9. Roligt att ha kvar kan jag tänka mig, och en fantastikst uppskattad dag!

Efter gosedjursarbetet blev det film och mys!

Här är ettornas gosedjur, uppställda för gruppfoto! Det var hemskt viktigt hur de stod;)

Jag är så fantastiskt lyckligt lottad som får ingå i ett välfungerande arbetslag där alla hjälper alla och där vi samarbetar för att ge eleverna den bästa utbildningen!

I mitt arbetslag är vi 7 lärare och 2 fritidspedagoger som arbetar med eleverna i f-3. En av lärarna, Lena, är en härlig person och en fantastisk arbetskamrat. Hon är också min inofficiella mentor!

När jag började på min arbetsplats för fem år sedan var jag utexaminerad för ett år sedan och hade många frågor av både organisatoriska och pedagogiskt slag. Vi var flera nya och i arbetslaget bestämdes det därför att jag skulle komma till Lena med mina funderingar i första hand. På den tiden fanns inget direktiv om att man måste ha ett handlett första år, men det spelade ingen roll. Lena blev min inoficiella mentor och hon finns för mig än idag.

Utan att vara påträngande har hon funnits där för mig och låtit mig härma henne i vad jag vill och hon har också delat med sig av sitt material som hon samlat på sig under åren. 

Hon har sagt: Ta mitt och gör det till ditt, då blir det bäst!

Utan Lena och resten av arbetslaget hade jag inte varit i närheten av att veta vad jag idag vet om att undervisa. Det är toppen att ingå i ett arbetslag. I alla fall i mitt!

            Jag jobbar mycket med storböcker i ettan nu. Det är fantastiskt roligt och jag tycks nå alla barn!

Vi tittar på bilderna - vad ser vi på bilden? Vad tror vi ska hända? Vad gör dem? Har ni varit med om samma någon gång? osv.

Sedan läser vi texten tillsammans -jag håller fingret under texten så att de kan hänga med i det lästa. Vissa hänger med i det jag läser, vissa kan själva ljuda och ytterligare andra kan läsa. Var det som vi trodde när vi tittade på bilden?

Sida för sida läser vi. Det är mycket upprepningar i böckerna. De lär sig känna igen orden som bilder och alla får känna sig som riktiga läsare!

Är det någon som vill prova att läsa själv? En efter en vill de prova. 

Vi pratar om det vi läst. Kan du känna igen dig? Har du varit med om det? Osv.

För någon vecka sedan läste vi "Alla möjliga saker" som handlar om ett barn som samlar.

Jag samlar på stenar.

Jag samlar på märken.

Jag samlar på pennor.

Osv.

Står det på sidorna! Vad samlar du på? Barnen får fundera och berätta. Några samlar på olika saker, några inte på något. Men du samlar väl på pengar i alla fall? frågar en annan elev. Ja, det gör jag ju, svarar den första.

Vi skriver tillsammans på tavlan: JAG SAMLAR PÅ.....

Barnen får varsitt papper. De skriver av "JAG SAMLAR PÅ" och sedan lägger de till vad de samlar på. Då tränar de på att ljuda. Man får tjuvkika på alfabetet som sitter på väggen. Det har de blivit jätteduktiga på. Eller vill du att jag skriver på en lapp? frågar jag. Ja, svarar några. Det är alltid lätt att skriva i min etta. Det är aldrig för svårt! Det viktigaste är helt enkelt att få lyckas!

Här har eleverna författat sidor till vår egna storbok:

Fröken Caroline