Hos oss uleverna utvärderar veckan skriftligt varje fredag, i sin loggbok. Ytterigre ett skrivtillfälle men också ett tillfälle för reflektion. Vi lärare kan hjälpa eleverna att utvärdera genom hjälpfrågor på tavlan att utgå från när de skriver löptext t.ex:

* Vad har du arbetat med i veckan?

* Vad har du lärt dig?

* Vilka jobbade du bra tillsammans med?

* Vad är du mest nöjd med?

* Vad ska du tänka på nästa vecka?

Om man har samma frågor många gånger svarar många elever slentrianmässigt ( en liten erfarenhet jag gjort;) så därför kan man variera hjälpfrågorna lite även om man inte byter ut alla varje vecka.

I ettan kan de flesta elever inte skriva någon löptext. Där har vi utvärderat olika saker olika veckor. De får alltid rita en bild och komplettera med text (ca en mening).

Den här veckan har de ritat och skrivit om:

* En sak du lärt dig under veckan!

Då får eleverna först räcka upp handen och berätta om allt de kommer ihåg från veckan för att ge varandra input. Annars blir det lätt att de kommer ihåg något från just idag:)

Den här veckan har tvåorna börjat återberätta en uppläst bok skriftligt.

Under den första lektionen gick  vi igenom berättelsens uppbyggnad - de visste  sedan ettan att en berättelse har både inledning, handling och avslut. Men vad var nu en röd tråd? kan ni ge exempel? hur skulle en saga kunna börja? jaha, hur fortsätter den då? och hur skulle den kunna sluta? hänger det ihop? ja, då är det röd tråd! Vi testar att skriva en kort berättelse tillsammans på tavlan.

(Jag brukar rita upp en fisk när jag talar om berättelsens struktur. Inledningen är fiskens huvud och kroppen är hela handlingen och stjärtfenan är avslutningen. Då får de en mall för hur långa de olika delarna kan vara i förhållande till varandra.)

När jag har läst upp berättelsen går vi igenom den. Vad var det som hände? Vad betydde det? Varför sa de så? Varför gjorde de si? Jag skrev sedan upp stödord för varje kapitel tillsammans med barnen som vi kunde skriva ut och sätta upp på väggen inför kommande lektioner.

Sedan gick vi igenom formalian. Vad ska stå längst upp? Rubriken ja! Vad var rubriken nu då? Hur ska vi göra med kapitlen? Ska vi skriva bara kapitel 1 osv eller ska vi skriva namnen? namnen tyckte barnen! Efter varje kapitel lämnar vi en blank rad innan nästa kapitel för att man lätt ska hitta. Förstår ni varför? Så här ser det ut om jag gör så på tavlan!

När vi hade gått igenom boken och formalian fick de sätta igång och hej vad de skrev. Nu låtsas vi att det är ni som är författarna - skriv precis som det var i boken fast med egna ord.

Caroline, titta jag har skrivit nästan en hel sida. Caroline, titta nu måste jag få ett nytt papper. Måste vi sluta? Kan jag få ta hem och jobba?

Att få lyckas och att få vara duktig. Att få prestera. Det är det viktiga i mitt klassrum. Den här gången låtsas vi att vi är författarna, fast vi härmar innehållet i boken. Barnen får skrivflöde, tränar på att skriva på radera, tränar på mellanrum och fina bokstäver, tränar på punkt och stor bokstav. Några tränar på talstreck. Några undrar - hur stavas tjuvar? hur stavas hjältar? Vi pratar språk vi pratar struktur vi pratar innehåll och röd tråd.

Den här gången härmar vi lite på innehållet, men vi tränar ändå. På så mycket!

Nästa vecka kommer vi också att i halvgrupp återberätta korta böcker muntligt. Vad hände först, vad hände sen, hur slutade det?

Om ett par veckor är jag säker på att mina elever är jättesugna på att skriva en egen bok, med egenpåhittat innehåll. 

Den här veckan är det tidningsvecka i Sverige. Då jobbar nog många skolor med tidningen, som vi!

Hos oss får varje elev en egen tidning varje dag den här veckan och sedan arbatar vi med den på olika sätt i olika grupper och ämnen!

Här kan du få tips för ditt tidningarbete:

http://www.mediekompass.se/lektionstips/tidningsveckan/

Perfekt!

Idag har vi gått igenom tidningen och vad som finns i den. Vad finns det för avdelningar? Vad står det under bilderna? Vad är en rubrik? Varför finns det en rubrik? Vad är det på framsidan? Vad är reklam? Hur hittar man i TV-tablån? mm

Ettorna har klippt ut bilder och skrivit egna nyheter i sina skrivböcker. De har också klippt ut alla ord de kunde hitta som de kunde läsa. Några hann också skriva ett hemligt meddelande till mig med urklippta bokstäver. Det var väldigt spännande!

En bra start på veckan.

/Caroline

Vi har haft gosedjurens dag i förskoleklassen och ettan. Oj så mysigt! Barnen blir så till sig, när de får visa och berätta om sig själva!

En vecka innan fick de veta att gosedjuren skulle få komma på besök till skolan. De behövde fundera över vad gosedjuren hette, hur länge de hade haft sitt gosedjur och vem de hade fått det av. 

På skolan fick de beräta om sina djur för de andra barnen och sedan skrev de och ritade i sina finböcker som följer dem från förskoleklass till år 9. Roligt att ha kvar kan jag tänka mig, och en fantastikst uppskattad dag!

Efter gosedjursarbetet blev det film och mys!

Här är ettornas gosedjur, uppställda för gruppfoto! Det var hemskt viktigt hur de stod;)

            Jag jobbar mycket med storböcker i ettan nu. Det är fantastiskt roligt och jag tycks nå alla barn!

Vi tittar på bilderna - vad ser vi på bilden? Vad tror vi ska hända? Vad gör dem? Har ni varit med om samma någon gång? osv.

Sedan läser vi texten tillsammans -jag håller fingret under texten så att de kan hänga med i det lästa. Vissa hänger med i det jag läser, vissa kan själva ljuda och ytterligare andra kan läsa. Var det som vi trodde när vi tittade på bilden?

Sida för sida läser vi. Det är mycket upprepningar i böckerna. De lär sig känna igen orden som bilder och alla får känna sig som riktiga läsare!

Är det någon som vill prova att läsa själv? En efter en vill de prova. 

Vi pratar om det vi läst. Kan du känna igen dig? Har du varit med om det? Osv.

För någon vecka sedan läste vi "Alla möjliga saker" som handlar om ett barn som samlar.

Jag samlar på stenar.

Jag samlar på märken.

Jag samlar på pennor.

Osv.

Står det på sidorna! Vad samlar du på? Barnen får fundera och berätta. Några samlar på olika saker, några inte på något. Men du samlar väl på pengar i alla fall? frågar en annan elev. Ja, det gör jag ju, svarar den första.

Vi skriver tillsammans på tavlan: JAG SAMLAR PÅ.....

Barnen får varsitt papper. De skriver av "JAG SAMLAR PÅ" och sedan lägger de till vad de samlar på. Då tränar de på att ljuda. Man får tjuvkika på alfabetet som sitter på väggen. Det har de blivit jätteduktiga på. Eller vill du att jag skriver på en lapp? frågar jag. Ja, svarar några. Det är alltid lätt att skriva i min etta. Det är aldrig för svårt! Det viktigaste är helt enkelt att få lyckas!

Här har eleverna författat sidor till vår egna storbok:

Fröken Caroline

På min arbetsplats brukar vi inför varje sommar utmana barnen att läsa under sommaren. De får med sig en läsutmaning hem den sista skoldagen och sedan får de visa och berätta hur mycket de läst när de kommer tillbaka efter sommarlovet.

Att läsa varje dag, eller åtminstone nästan, är otroligt viktigt för läsutvecklingen. Det handlar både om att automatisera läsningen och om att få flyt och förståelse.

Om de klarat utmaningen, vilket de alltid har;) väntar en överraskning! Oj, så det har väntats. Men så idag var det dags och vi lärare möttes av pirriga och förväntansfulla barn på morgonen. Vad skulle nu hända?

Vad överraskningen har bestått i har varierat under åren. Det har varit disco, popcorn och film, mm. I år tänkte vi att vi skulle gå ut med barnen i skogen och göra strövargodis över öppen eld och leka lekar men så lev det halvdåligt väder och regn och det kändes inte som att detta skulle bli den överraskning barnen hoppats på.

I sista stund bestämde vi oss för att istället baka chokladbollar med 50 st barn och det var verkligen rätt val, oj så roligt de hade.

Barnen ur de båda klasserna som skulle överraskas delades in i grupper direkt på morgonen- 1, 2, 3, 4 - kom i håg din siffra nu. Den har du användning för senare under dagen.

Vi samlades på fritids där en av våra fritidspedagoger läste en mysigt ruskig saga i mörkret med tända ljus och alla barn satt tysta som möss och lyssnade. Vi andra förberedde baket. Sedan bakades det i ålderblandade grupper 3 och 3. Det var ett fantastiskt samarbete och lyckliga barn som tränade på att följa recept och mäta och knåda och rulla och samsas. Kaffe? ska vi verkligen ha det? Gör som ni vill. Annars tar ni vatten! Äsch, vi tar kaffe! sa de allihopa.

3 var skulle det bli för det stod 9 i receptet. - Den här är till dig Caroline, vi fick en över. Du får äta den nu, på en gång! -Får jag? Så snällt av er. Mmm så gott!

När alla hade bakat klart gick vi till ett klassrum och såg på film fram til lunch. Då smakade det gott med egenrullade chokladollar och saft!

Idag hade jag SO-lektion med tvåorna. Vi skulle se en film och jag var övertydlig med vad jag förväntade mig av eleverna när det var dags att plocka undan förra lektionens arbetsmaterial. De skötte sig exemplariskt - plockade undan utan oroligheter, köade för att dricka vatten utan oreda, satt sig tillrätta på stolar och bänkar utan att bli osams om att någon satt i vägen osv.

Jag hade varit otroligt tydlig med vad jag förväntade mig och berömt dem ordentligt för hur väl de skötte sig. Det jag missat var att strata igång datorn innan lektionen.

Nu var jag tvungen att starta igång den under tiden barnen satt och väntade och plötsligt insåg jag att jag måste starta om den efter att jag kopplat in den på projektorn för att vi skulle kunna se något. Barnen sitter fortfarande snällt och förväntansfulla. Jag startar om datorn och eleverna väntar fortfarande tålmidigt. Ungefär nu inser jag  att min dator inte kan visa film(det hade jag upptäckt redan förra veckan men glömt bort!). Ursäktar mig inför barnen och hämtar en kollegas dator och nu måste jag gå igenom samma procedur igen koppla in, starta om, starta upp. När den väl startat upp förstår jag att jag i stressen aldrig kopplat in kablarna till projektorn på kollegans dator vilket innebär att jag måste starta om datorn igen. Tjugo minuter senare har elevrna tröttnat och sitter inte riktigt lika lugnt och fint längre och jag själv är riktigt stressad. Lyckas i det här läget samla ihop gruppen och blev otroligt lättad när filmen uppskattades av eleverna som sedan gav mig en underbar lektion. 

Apropå den här händelsen tänkte jag passa på att berätta om några saker som jag brukar tänka på i klassrummet. den bästa av världar och för sin egen skull och elevernas! 

Saker man kan tänka på:

- vilka barn passar att sitta tillsammans - vilka kan arbeta bra ihop, hålla sig till ämnet, lära av varandra, samtala tillsammans, koncentrera sig tillsammans utan att störa varandra eller andra?

- ska barnen få möjlighet att sitta i grupper där de kan samtala i sitt lärande eller bör de sitta parvis?

- finns det någon som behöver sitta helt själv?

- vilka kan sitta med ryggen emot tavlan och vilka behöver sitta framåt om man möblerar borden i grupper?

- vart ska lådhurtcharna stå för att minimera spring i klassrummet och onödigt störande för eleverna?

 Vart vässas pennor? Vart finns sopkorgen? Etc

- ska högläsningen ske på matta för mys och samtal eller ska eleverna sitta i bänkarna?

- Om du delar klassen i grupper vissa timmar, hur görs idelningen?

- Var bör du själv finnas i rummet vid olika tillfällen För att halka ska höra, för att kunna få ögonkontakt med eleverna, för att kunna bekräfta barnen under dagen.

- Vart bör arbetsmaterailet finnas och struktureras för att eleverna själva ska ha koll och kunna hålla ordning?

- Vilka går tillsammans? att ha promenadkompisar som man alltid går med gör barnen trygga. Då behöver ingen fundera över om hen ska bli ensam/ vem den ska gå med/ osv.

- mm

Min erfarenhet är att elever känner trygghet i relationer och rutiner. Om saker och ting har en speciell plats och en speciell ordning kan eleverna istället för att tänka på hur saker och ting ska göras fokusera på och lära sig det de ska. Är man flera pedagoger som arbetar med samma barn, är det därför viktigt att man har ett gemensamt förhållningssätt.

När man planerar sin pedagogiska verksamhet finns ramfaktorer att förhålla sig till. Det kan vara t.ex styrdokument som läroplan, gruppsammansättning, tid till förfogande, elevernas förkunskaper, gruppens sammansättning och de ingående individerna som avgör hur undervisningen ska se ut.

I läroplanen står vad eleverna ska kunna i år 3, 6 och 9. Det kallas för kunskapskrav! Förutom kunskapskraven, anger läroplanen vilket det centrala innehållet i undervisningen i skolan ska vara - alltså vilka områden eleverna ska arbeta med för att nå målen och till viss del hur. När den nya läroplanen kom 2011 gick skolverket ut med information om att kunskapsstoffet eleverna förväntades kunna i de olika åren var så omfattande att ett ämnesintegrerat arbetssätt nästintill var ett krav. 

Det finns också vad som kallas "lokalt frirum" som i paktiken innebär att var och en eller varje skola eller så - har möjlighet att sätta sin egen prägel på undervisningen - utifrån eget tycke och smak, egna intressen och/eller övertygelser om hur undervinsingen kan och bör bedrivas, barnens förutsättningar och intressen mm. Detta gör att vi lärare kan anpassa undervisningen till vår verklighet - som skiljer sig avsevärt åt i olika klasser landet runt.

Den nya läroplanen (lgr11) är på sätt och vis tydligare än den tidigare (Lpo94). Den anger mer precist vad vi ska arbeta med i skolan och det lokala frirummet är därför snävare. Eftersom jag inte vet säkert vill jag gissa att detta är ett försök till en mer likvärdig skola - dvs. att alla elever, oavsett bakgrund och/eller var i landet de får sin utbildning, ska ha samma kunskaper och färdigheter när de lämnar grundskolan.  Det lokala frirummet är bra på många sätt och viktigt för att vi lärare ska kunna ge eleverna vad de behöver. Som tur är, finns fortfarande visst utrymme för detta.